Bradleyeffekten avgör valutgången i USA?

Posted by Susanna at 4:53 AM, Oct 29, 2008 (Comments)

Category: People

Obamaplakat täcker skyltfönster i en butik i Georgetown i Washington, D.C.

INFÖR SLUTSTRIDEN i det amerikanska presidentvalet på tisdag reser de två presidentkandidaterna, republikanen John McCain och demokraten Barack Obama, och deras vice-presidentkandidater Alaska-guvernören Sarah Palin och Delaware-senatorn Joe Biden, frenetiskt runt och valtalar i de så kallade ”battleground states” (”slagfältsstaterna”) – de stater som kommer att avgöra valutgången och där det är jämnt mellan kandidaterna. Dessa är till större delen traditionella industristater som Ohio och Pennsylvania, samt Florida. Segraren är inte nödvändigtvis den som fått flest röster totalt i landet utan flest elektorsröster. Varje delstat har ett visst antal elektorsröster i relation till befolkningen, och vinnaren tar hem samtliga. Undantag är delstaterna Maine och Nebraska, där fördelningen sker mer proportionerligt till antalet röster. Därför blir vissa stater – där loppet är jämnt -- viktigare än andra.

OBAMAKAMPANJEN har under längre tid arbetat för att utmana den traditionella väljarkartan med röda stater (republikansk majoritet) och blå stater (demokratisk majoritet). Bland tidigare republikanska stater, där Obama gjort stora framsteg och nu leder enligt opinionsundersökningar återfinns Ohio, Florida, Virginia, Colorado, New Mexico och Nevada, och bland stater där han har en god chans finns North Carolina, Indiana, Missouri och Georgia. Som det ser ut just nu har Obama en betryggande ledning, som byggts upp gradvis efter finanskrisens början i september. Enligt prognoser från NBC/MSNBC och CNN, passerade han på måndagen de 270 elektorsröster (NBC hade Obamas 286 mot McCains 163), vilka krävs för att vinna valet. Men som många så kallade ”pundits” – eller politiska experter – påpekar om och om igen -- en enda dag är en livstid inom politiken. Demokraten har de betydelsefulla framtidsfrågorna på sin sida: sjukvården, jobben, utbildningen, pensionerna, ekonomin, så kallade ”bread and butter-issues”, som bekymrar många medborgare. Dessutom finns frågan om Högsta Domstolen, och att fler konservativa domare i längden kan förändra abortlagstiftningen. McCain är abortmotståndare och Palin till och med i fall av incest och våldtäkt.

MEN MYCKET KAN fortfarande hända. John McCain har visserligen många problem. Ett av de största är att han inte lyckats med att distansera sig från impopuläre president George W. Bush, samt den finansiella krisen och avsaknaden av ett ekonomiskt program, bortsett från skattesänkningar. Obama-reklamen om att McCain röstat 90 procent med presidenten körs om och om igen på TV. Dessutom är McCains budskap i kampanjen otydligt och odisciplinerat, med hopp från en fråga till en annan utan en klar linje. Många kända republikaner har också lämnat skutan: Colin Powell, medlemmar av de republikanska presidentfamiljerna Eisenhower och Nixon, familjen Goldwater (republikanske presidentkandidaten 1964 Barry Goldwaters ättlingar), senator Chuck Hagels (republikan från Nebraska) fru Lilibet, Ken Adelman, som arbetat med försvarsfrågor i republikanska administrationer, George W. Bushs tidigare talesman Scott McClellan, tidigare republikanske Massachusetts-guvernören William Weld, de konservativa skribenterna Chris Buckley, tidigare National Review, och Christopher Hitchens, Vanity Fair, bland andra. Elake Hitchens hävdade i en intervju med TV-ankaret Chris Matthews i programmet Hardball på MSNBC på fredagen att ”det är moraliskt och intellektuellt omöjligt att rösta på den republikanska ”ticket” (kandidaterna)”. Vidare sade han att McCain har åldrats mycket sedan början av året och att han är ”borderline senile” – eller på gränsen till senil. Hitchens ifrågasatte om Palin, som skulle vara ett hjärtslag från Vita Huset, ens är kvalificerad att vara guvernör, och än mindre vice-president eller president.

WILLIAM WELD menade i samma program att Obama är ”en sådan politisk talang som bara kommer fram en gång i en livstid”. Kritiken har varit särskilt påtaglig mot nomineringen av Sarah Palin som McCains vice-presidentkandidat. Hon anses som en lättviktare. Nu senast kommer det rapporter i massmedia om att det uppkommit en intern maktkamp mellan rådgivarna kring McCain och Palin, som kritiseras som en ”diva”, och som satsar på att bli partiets framtida ledare. Inre stridigheter – resultatet av dåliga opinionssiffror – gör det än mer digert att vända opinionen.

MEN FORTFARANDE återstår faktum att Obama är afroamerikan (modern vit från Kansas, fadern från Kenya), och att detta kan påverka valutgången. Är rasism fortfarande ett problem? Detta diskuteras intensivt i massmedier, och flertalet tidningsartiklar om exempelvis Pennsylvania visar att vita arbetarklassväljare har svårt för att rösta på en svart presidentkandidat, även om det gynnar dem ekonomiskt. Liksom Bradleyeffekten -- när den demokratiske svarte kandidaten Tom Bradley 1982 förlorade guvernörsvalet i Kalifornien, trots att han ledde i de slutliga opinionsundersökningarna. En särskild väljargrupp att titta på, enligt experterna, är vita katolska arbetarklassväljare. Alltså en sista minutens tvivel – skulle kunna leda till en snabb svängning till McCains fördel de sista dagarna. Obamas anhängare är främst ungdomar, välutbildade, den övre medelklassen, förmögna, kvinnor, svarta, latinos och de mindre bemedlade. En före detta republikansk politiker och väninna till mig berättade att det i hennes hemstad Pittsburgh, Pennsylvania, fanns Obamaskyltar överallt vid husen i de fattigaste -- och förmögnaste kvarteren! McCains bästa argument nu i slutskedet är att demokraterna kommer att dominera Washington, med en demokratisk president och stor majoritet i kongressen, förmodligen ytterligare förstärkt i kongressvalen samma dag som presidentvalet. Många medborgare ogillar att samma parti har kontrollen över både Vita Huset och kongressen.

Permalink | Comments (0)